En klassisk och nästan bortglömd bindningstyp som använts i generationer – och som fortfarande är en av de mest praktiska och driftsäkra lösningarna man kan ha på lössnöskidor.

Du kliver i skidorna som i ett par tofflor, glider iväg, spanar efter toppfågel, förbereder en ansmygning – och kliver ur lika enkelt, utan att behöva släppa blicken eller bryta koncentrationen. Det kan låta som en liten detalj, men i praktiken är det en viktig del av smygjakten.

Bindningen består i grunden av en enda rem över tån. Det gör konstruktionen extremt enkel, med minimalt som kan gå sönder eller krångla. Det är bara packa ner extra remmar i säcken.

Den kan också byggas på efter behov. Fotsteget kan till exempel kläs med cykeldäck för bättre grepp och för att minska snö som packar sig. Vill man dessutom ha hälstöd kan bindningen kompletteras med en extra rem – där bilslang är ett av de bästa alternativen till balatarem.

Bilslangen träs först runt vristen, förs sedan ner över tån så att den hamnar under foten och tar stöd mot balataremmens framkant. Den bakre delen dras upp över hälkappan. På så sätt skapas ett förvånansvärt stabilt och funktionellt hälstöd, samtidigt som bindningens enkelhet bevaras. Bilslang är också bra för att öva in teknikerna om man är ny med tårem. 

Har man kängor eller stövlar helt av läder är det skonsammare med läderem istället för balata. Balatarem är styv och hård.

 

Men tårem lämpar sig bäst med näbbkängor/stövlar. Idag finns det egentligen bara ett skoföretag som gör skodon med näbb och det är Kero. Jörnkängans anti-frys modell med näbb har varit populärast men Jörnkängan har trappat ner...

Dock går det att skida utan näbb också, men då bör bilslang användas.